Media är mobilt. Mobilen är media.

I torsdags besökte jag konferensen Media blir mobilt. Blev en intressant dag där det sammanlagda intrycket är att media är mobilt snarare än blir. Det finns flera fungerande ekosystem med iPhone som starkast lysande stjärna och SMS som bredaste teknologi.

Några slutsatser från dagen:

• Mobilt är personligt. Mobiltelefonen är anti-massmedia, den är personlig. Mobil marknadsföring och media måste anpassas till detta.
• Enkelhet. Detta gäller även på “stora” webben men är ännu viktigare i mobiltelefonen: enkelhet regerar.
• Sammanhang / context. Detta hänger samman med de två ovanstående punkterna. Mobila tjänster måste vara extremt relevanta för just den situation man befinner sig i.
• Det händer nu. Jag startade mitt första företag 1998. Redan då ville vi jobba med mobilt internet (jag satt och kodade WAP-servrar åt Ericsson bl.a.) men mobilt internet hajpades något enormt och pös sedan ihop som en spräckt ballong. Sedan dess har jag nog sagt nästan varje år att “nu händer det” – och haft fel. Men, nu händer det faktiskt, på riktigt! Ekosystemet är inte helt komplett ännu, men det finns där.

En återkommande debatt, som jag tror vi får se mer av, är den om webben vs applikationer. Alltså, tillhör framtiden webbrowsern i telefonen eller fristående nedladdade applikationer? På sätt och vis är det ett mognadstecken att den här debatten pågår – vi diskuterar åtminstone vilken sorts mobila tjänster vi ska bygga istället för att inte bygga dem alls. Svaret tror jag i slutändan blir: båda två. De överlappar varandra.

En applikation är överlägsen när man vill lösa ett specifikt problem. Hitta ett recept. Söka på en karta. Spela ett spel. Browsern är överlägsen som generell plattform. Spets vs bredd, alltså. Båda behövs.

Framförallt ska man komma ihåg att mobilt är ett use case inte en teknologi. Jag brukar säga att en bra mobil tjänst ska gå att använda med en hand samtidigt som man cyklar. Då gäller det verkligen att man gör det enkelt och anpassat för situationen.

Till sist, en liten anekdot från dagen om ett problem som fortfarande hämmar utvecklingen för mobila tjänster. Efter konferensen var vi ett gäng som gick till Monks Café, en krog med kanske Stockholms största utbud av öl (1400 sorter!). Några i sällskapet ville prova något nytt och beställde in en större flaska exotisk öl. Någon timme senare när notan skulle betalas visade det sig att ölen kostade 700 kronor (!), betydligt mer än väntat.

Vad blir då resultatet? Jo, nästa gång man besöker Monks Café kommer man att vara betydligt försiktigare med att prova sig fram. Man vill veta vad drycken man beställt kostar innan man beställer. Lusten att upptäcka nytt, att utforska, försvinner.

Känns det igen? På liknande sätt har mobiloperatörernas prissättning av mobilt internet fungerat. Genom att ta betalt per nedladdad kilobyte har det varit omöjligt att förstå vad slutsumman blir. På ett effektivt sätt har man tagit död på användarnas upptäckarlust. Faktum är att det finns ett starkt stigma mot mobilt internet som något okänt och dyrt. Jag vet folk som panikartat stänger av mobiltelefonen om de av misstag råkar starta browsern.

Att vi trots mobiloperatörernas idogra försök att döda marknaden ändå kan börja skönja ljuset och se möjligheterna visar på kraften i de mobila tjänsterna. Deras tid är kommen.