Emotionell bandbredd och Dunbar-tal

Emotionell bandbredd och Dunbar-tal är två riktigt intressanta begrepp. Fredrik Wass intervjuas i Svd om den “virtuella vänskapen”. I intervjun nämns just Dunbar-talen och emotionell bandbredd. Längre utdrag på Fredriks blogg.

Den som vill läsa mer om det här kan besöka GlocalReach-bloggen där jag skrev om båda sakerna för ca 1,5 år sedan.

Emotionell bandbredd och kommunikationsteknologi:

One way of understanding how communication technologies are different from each other is to measure their emotional bandwidth. This indicates the extent to which a communication technology can transfer emotional data.

Emotionell bandbredd och Bambuser:

Bambuser offers live broadcasting from your mobile phone directly to the web. You install an application in your cameraphone and as soon as you connect to the service, it starts streaming video directly to a Flash player so other people can view it as it happens.

The result? People start sharing stories and their everyday life. They film when they go grocery shopping. They film when they eat dinner. They film meetings and conferences. Some nights ago, a group of people had a pop quiz over Bambuser. People start experimenting.

They start playing.

An amazing difference if you compare to how video telephony was (never) used and I think the key to the difference is in the emotional bandwidth in audio vs video streaming.

<emSocial networking bortom Dunbar-talet 150:

These circles represents circles of intimacy and is taken from the book Evolutionary Psychology by Robin Dunbar, Lousie Barrett and John Lycett. It’s called the social whirl. The number in each circle is the approximate number of people within that part of your social network. In the middle is you, followed by your family and very close friends (about 5 people). The next circle is your sympathy group, 12-15 people with whom you have a closer relationship.

När jag läser de här gamla posterna blir jag än mer frustrerad över att vi inte kommit i mål med tjänsten ännu, men det senaste halvåret har jag varit tvungen att fokusera på andra saker. Pengarna tog slut, helt enkelt.

Vi har faktiskt inte stått stilla sedan dess. Steg för steg tar vi oss framåt. Vi kommer att lansera när du minst anar det. 🙂

För övrigt vore det intressant att veta var (och om) det forskas just nu om de här begreppen, emotionell bandbredd och Dunbar-tal.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Web 4.0 är mobilt

Fredrik Wass pekar på ett inlägg hos Mindpark om Web 4.0.

Men vänta nu här, säger den uppmärksamme läsaren, pratades det inte alldeles nyss om web 2.0?

Jo, men då citerar jag Wass som citerar Hans Kullin:

Hans Kullin på Media Culpa har tidigare definierat de olika webbstadierna så här:
Web 1.0 – De
Web 2.0 – Vi
Web 3.0 – Jag

Och nu kommer alltså Web 4.0 – Alltid?

Alltid = överallt.

Alltid = mobilt.

Alltid = nu.

Kul att detta börjar hända. Jag startade mitt första företag 1998. Det var ett konsultbolag tillsammans med två studentkompisar från högskolan jag gick på. Eftersom vi befann oss i Ronneby, mitt i “Telekom City” kändes det naturligt att redan då börja tänka internet i mobilen.

Det var dock för tidigt. Så här såg min första mobiltelefon ut som jag köpte i samma veva. Tyckte den var så liten och nätt när jag köpte den men några internetsidor kunde den knappast visa. Nåja, masken-spelet var kul i alla fall.

Tror att jag sagt nästan varje år sedan dess att “nästa år händer det: internet blir mobilt”. Under WAP-boomen 2000 verkade det onekligen så, men WAP-smällen kom av sig.

Nu i december 2008 kan jag äntligen kan få rätt. Ekosystemen för applikationer och tjänster börjar formas och uppnå den där kritiska balansen mellan stabilitet och dynamik som krävs för att nästa nivå av ekosystem ska kunna ta fart.

Å förresten, om det är någon bland läsarna som frilansar inom mobilutveckling så hör gärna av er.

Uppdaterat: Peter på Disruptive.nu förklarar mer om varför mobiltelefonen regerar.


Crowdfunding: Riskkapitalet goes Web 2.0

När New Line Cinema satsade $280 miljoner i Peter Jacksons idé att filmatisera Tolkiens epos Sagan om Ringen tog de en stor risk. 280 miljoner dollar är inga småsummor och även om Peter Jackson visat sig vara en talangfull regissör fanns det ingenting som tydde på att projektet skulle gå med vinst. Idag flödar det av fantasyfilmer från drömfabriken, men i slutet av 1990-talet var genren nästintill stendöd. Sagan om Ringen kunde ha blivit en gigantisk flopp.

Nåväl, satsningen lyckades och idag har trilogin spelat in mer än tio gånger de satsade pengarna.

Firefly är en TV-serie om en grupp smugglare som utspelas i en framtid bestående av lika delar western-mytologi som science fiction. Serien lades ned redan innan första säsongen var klar, men fick ett varmt mottagande från en passionerad skara fans. Den efterföljande DVD-samlingen har sålt bra:

At Amazon.com the DVDs had average daily rankings of between 1st and 75th in 2003, 22nd and 397th in 2004, 2nd and 232nd in 2005, and 2nd and 31st in 2006 as of June 27, 2006

Försök från fansen har gjorts för att försöka övertala FOX Networks att återuppta serien:

On June 23, 2006 fans organized worldwide charity screenings of Serenity in 47 cities, dubbed as Can’t Stop the Serenity or CSTS, an homage to the movie’s tagline, “Can’t stop the signal.” The event raised over $65,000 for Equality Now. Another campaign on June 23, 2006 referred to the date as Serenity Day, on which fans bought—and got others to buy—copies of the Serenity and Firefly DVDs in hopes of convincing Universal that creating a sequel was a good business decision.

Uppenbarligen finns det en stor skara fans som gladeligen hade betalat bra med pengar för att få se fler avsnitt av sin favoritserie. Ingen är dock intresserad av att ta den finansiella risken för att få det att hända.

I den gamla, industriella världen skulle detta innebära att serien var dödsdömd. I denna värld är det stora, tunga investeringar som styr vad som skapas. Ordningen är:

1. Idé
2. En eller ett par investerare finansierar produkten, om en riskbedömning visar att vinst är sannolik
3. Producera produkten
4. Sälj produkten till kunderna
5. Hoppas på vinst som kan investeras i fler steg nummer 2

Nu börjar dock så smått en ny variant på finansiering växa fram. Den ser snarare ut så här:

1. Idé
2. Sälj idéen till kunderna
3. Producera produkten
4. Gör vad du kommit överens med kunderna i 2 med resultatet

Man låter alltså människor gå samman och tillsammans finansiera det som ska skapas innan det finns. Det är ett slags omvänt riskkapital där man drar nytta av webbens förmåga att samla människor. Därav namnet: crowdfunding.

Detta har långtgående konsekvenser, inte minst därför att det plockar bort den tunga investeraren ur ekvationen utan även för att fokuset verkligen hamnar på den som skapar. Rykte och trovärdighet är onekligen hårdvaluta i en sådan ekonomi.

Läs mer på Jeff Howes blogg. Jeff håller på att skriva en bok om crowdsourcing som beräknas vara ute i juli. Ett kapitel tillägnas crowdfunding:

I originally underestimated crowdfunding’s potential, but in the last year or so crowdfunding has emerged as a surprisingly robust and flexible model of financing. In the end I devoted an entire chapter to crowdfunding, and early readers have been both surprised and impressed by the stories within it.

Något säger mig att här är något stort på väg att hända. Vi är ett par disruptiva tidpunkter iväg från en helt ny form av kreativ ekonomi. Återstår att se om det kan rädda Firefly.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Björn Jeffery och Chokladfabriken

Besökte en av Chokladfabrikens butiker i Stockholm idag. De har två stycken, en på Regeringsgatan och en alldeles intill – ja, själva fabriken – på Södermalm. De skriver om sig själva:

Hos oss hittar du ovanligt god choklad i alla former. Hela kakor, praliner, drickchoklad, petits fours, tårtor och muffins.
Chokladfabriken startade 1997 och drivs av Martin och Ellinor Isaksson. Martin är konditor och medlem i Kocklandslaget, Ellinor ser till att chokladen når rätt personer. (Du är antagligen en av dem.)

Detta är ett företag som uppenbarligen är mycket stolta över sin kärlek till chokladen och det faktum att den tillverkas “på plats”, i Sverige. I den lilla butiken på Regeringsgatan var t.o.m. den ena väggen tillägnad en TV-skärm som visade rörliga bilder i realtid (utgår jag från) från fabriken (som såg mer ut som ett stort kök än en fabrik).

Det är meningen att vi som kunder skall få inblick rakt in i företagets hjärta. På så sätt ska vi tydligare förstå att det rör sig om en äkta chokladfabrik med riktiga människor som kärleksfullt tillagar vår mörkbruna passion. Fjärran från den massproducerade, själlösa och automatiserade snabbköpschokladen.

Med Web 2.0-lingo skulle det heta att Chokladfabriken vill vara transparenta.

Björn Jeffery är VD på Malmöföretaget Good Old. Han har haft den uttalande ambitionen att vara en transparent VD med hjälp av webbens alla möjligheter. Öppenhet, dialog och genomskinlighet har varit ledord. Nyligen skrev han om sina erfarenheter kring detta:

I thought it would be easy to run a company differently than most others. It turns out I was right and wrong at the same time. Doing it is easy, accepting the consequences is not.

Han delar in transparens i fem olika sorter men man skulle egentligen kunna sammanfatta hans indelning med två: transparenta affärer och en transparent företagssjäl. Det förstnämnda är svårt, kanske t.o.m. olämpligt. Det sistnämnda är enklare men samtidigt ytligare och kanske mindre intressant.

Eller?

Chokladfabrikens transparens rimmar med Good Olds Flickr-flöde från de anställda. Syftet är att visa upp en så ärlig bild av företaget som möjligt. Ärligheten bygger trovärdighetskapital. Chokladfabriken gör det för att skapa trovärdighet kring sin choklad. Good Old gör det för att skapa trovärdighet kring sina konsulter 2.0.

Att exponera affärer eller “avslöja” kunder skulle kunna skada trovärdigheten för Good Old. Då är hela poängen med att vara transparent borta. Om jag berättar en hemlighet för dig som du för vidare kanske du vinner några transparenspoäng men knappast några trovärdighetspoäng.

Det är inte transparensen i sig jag vill ha av ett företag. Det är ärlighet.

För övrigt var chokladen riktigt god.


Svenskt ord för “tribe”?

Malmöfestivalen, Svenska Akademien
Stamgemenskap framför Svenska Akademien

Seth Godins post om tribal management fick mig att fundera över en bra översättning av engelskans tribe.

“Stam” är den uppenbara översättningen, men jag vet inte om den träffar mitt i prick. “Klan” eller “flock” är andra alternativ men det förstnämnda ger associationer till brinnande kors och män klädda i lakan och det sistnämnda känns närmre djurvärlden än web 2.0.

Så, vilka andra alternativ finns? Synonymer.se ger följande förslag för dessa tre ord:

folkgrupp, ätt, släkte, familj, klan, härstamning, djurstam, uppsättning, bestånd, besättning, grupp, klunga, skara, samling, hop, skock, hjord, svärm, stim, hord, stam, ätt, släkt, familj; kotteri, klick, gäng, lag, sammanslutning

Hm. Nja. Inget av dem känns rätt. Läge för ett nytt ord?

Tack till alla på Jaiku för förslagen!